Marginalitet är ett speciellt begrepp inom sociologi och socialpsykologi, som betecknar någon form av interimistisk eller med andra ord "gränsen" för individens kulturella inriktning och ställning i förhållande till alla grupper i samhället. Naturligtvis orsakar denna position och orienteringen av personligheten marginella former av beteendemässiga manifestationer. Marginalisering präglas först och främst av individens oförmåga eller medvetenhet om att anpassa sig i nya sociala förhållanden, vilket leder till förnekelse av vissa kulturella och moraliska värderingar och normer.
Var inte förvirrad
Ofta används definitionerna av "marginal personlighet", "sociala marginaler" som synonymer för termen "avklassat element", vilket givetvis inte är helt korrekt, även om det i viss utsträckning kan återspegla den verkliga situationen i specifika fall. Mer precist kommer det att antas att marginella människor har en speciell mentalitetsform. Som representanter för olika samhällsgrupper i samhället avvisar marginella människor (och accepterar ofta inte helt) vissa kulturella värderingar och traditioner i det samhället (i vid mening) där de befinner sig. Marginal individer hävdar och följer sina egna system av normer och värden, antagna i slutna eller halvt slutna grupper. Olika marginalgrupper bildas enligt sociala, ideologiska, etniska, kulturella, estetiska och andra principer, sociala beteenden och orienteringar.
Marginaler i samhället
Naturligtvis är marginella människor ett problem för samhället som helhet, eftersom deras socialt effektiva manifestationer ofta ger upphov till konfliktsituationer. Detta beror på det faktum att majoriteten av representanter för grupper som bildas i samhället traditionellt har andra kulturella och värdeorienteringar.
Som en följd av detta kan marginella individer inte (eller inte vill) fullt ut identifiera sig med olika grupper och identifieras som deras medlemmar.
Inverkan av marginaler på samhället
Som ett resultat av förändringar i samhällets sociala struktur (inte alltid med samma hastighet) bildas nya funktionella samhällen i ekonomi, politik och kultur, vilket leder till att traditionella grupper och sociokulturella och ideologiska föreningar påverkas (eller försvagas), vilket destabiliserar människors sociala ställning och samhället som helhet. Ett sådant samhällssituation kan betraktas som en tid för förvärring av konflikter och en ökning av gruppmarginaliteten.