Hypofunktion hos äggstockarna

Hypofunktion av äggstockarna - ett brott mot hormonproduktionen av äggstockarna - ett komplext koncept som innehåller en rad tillstånd avvikelser på grund av olika orsaker och manifesteras i en minskning av äggstockarnas funktioner.

Beroende på kvinnans ålder kan denna patologi ta följande former:


Hypofunktion av äggstocken - symtom

Före puberteten kan primär ovariehypofunktion utvecklas, vars symtom är fördröjning i puberteten, underutveckling av primära och sekundära sexuella egenskaper. Beroende på svårighetsgraden av den kliniska bilden utmärks tre grader av minskning av ovariefunktionen:

Tecknen på sekundär ovariehypofunktion beror också på svårighetsgraden av sjukdomen. En mild grad av ovariesvikt karakteriseras av amenorré, men livmodern och endometrium är tillräckligt utvecklade. I mer allvarliga fall är det möjligt att ansluta sig till vegetovaskulära och psyko-neurologiska förändringar som är karakteristiska för klimakteriet.

Ovarian hypofunktion orsakar

Orsakerna till medfödd ovariefel kan vara en mängd negativa faktorer som påverkar barnet under perioden av intrauterin utveckling, till exempel:

Sekundär hypofunktion kan orsakas av autoimmuna sjukdomar som kan störa hormonproduktionen av äggstockarna.

Ovariehypopnea och graviditet

Sekundär hypofunktion hos äggstockarna orsakar ofta infertilitet och missfall. Möjligheten att bli gravid i närvaro av denna patologi beror på graden av ovariesvikt. Vid tidig upptäckt och adekvat behandling av denna patologi är prognosen ganska fördelaktig.

Hypofunktion av äggstockarna - behandling

Om ovariehypofunktion har utvecklats och detekterats före puberteten utförs behandlingen i flera steg:

  1. Terapi som stimulerar utvecklingen av könsorganen.
  2. Bildandet av genitalorganens cykliska funktion och motsvarande omvandling av endometrium.
  3. Terapi om det behövs för att utföra en generativ funktion.
  4. Relapse prevention.

Förutom långtidshormonbehandling omfattar paketet av terapeutiska åtgärder att man inte utesluter patientens inflytande av skadliga faktorer, normalisering av hennes livsform, växling av sömn och vila, hälsosam mat.

När det gäller ovariefel hos en kvinna i fertil ålder är principerna för behandling likadana och skiljer sig endast åt i andra behandlingssteget när hormonella läkemedel förskrivs i mycket större doser och är utformade för att simulera och i slutändan återställa den menstruationscykel som kvinnan hade före utveckling patologi.